<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/" xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" >

<channel><title><![CDATA[TOSSENE KULTURKYRKA - TRAPPAN]]></title><link><![CDATA[https://www.kulturkyrkan.se/trappan]]></link><description><![CDATA[TRAPPAN]]></description><pubDate>Mon, 17 Aug 2026 10:15:09 +0200</pubDate><generator>Weebly</generator><item><title><![CDATA[Därför älskar vi livemusik]]></title><link><![CDATA[https://www.kulturkyrkan.se/trappan/darfor-alskar-vi-livemusik]]></link><comments><![CDATA[https://www.kulturkyrkan.se/trappan/darfor-alskar-vi-livemusik#comments]]></comments><pubDate>Fri, 24 Jul 2026 13:55:48 GMT</pubDate><category><![CDATA[Musik & m&auml;nniska]]></category><guid isPermaLink="false">https://www.kulturkyrkan.se/trappan/darfor-alskar-vi-livemusik</guid><description><![CDATA[       D&auml;rf&ouml;r &auml;lskar vi livemusik  Av: Carolina Friberg  Vad &auml;r det som f&aring;r oss att k&ouml;ra m&aring;nga mil, st&aring; i k&ouml; och sitta t&auml;tt intill m&auml;nniskor vi inte k&auml;nner bara f&ouml;r att h&ouml;ra musik som redan finns ett knapptryck bort? Hur kommer det sig att musiken k&auml;nns i magen och p&aring;verkar oss s&aring; starkt och direkt? Forskningen b&ouml;rjar ge n&aring;gra fascinerande svar.Ljuset &auml;r d&auml;mpat. Sorlet i lokalen sjunker [...] ]]></description><content:encoded><![CDATA[<div><div class="wsite-image wsite-image-border-none " style="padding-top:10px;padding-bottom:10px;margin-left:0;margin-right:0;text-align:center"> <a> <img src="https://www.kulturkyrkan.se/uploads/4/9/9/4/49941641/trappan-da-rfo-r-a-lskar-vi-livemusik-publik-foto-carolina-friberg_orig.png" alt="Picture" style="width:auto;max-width:100%" /> </a> <div style="display:block;font-size:90%"></div> </div></div>  <h2 class="wsite-content-title" style="text-align:left;"><font size="7">D&auml;rf&ouml;r &auml;lskar vi livemusik</font><br></h2>  <div class="paragraph"><font size="3"><em>Av: Carolina Friberg</em></font><br></div>  <div class="paragraph" style="text-align:left;"><strong>Vad &auml;r det som f&aring;r oss att k&ouml;ra m&aring;nga mil, st&aring; i k&ouml; och sitta t&auml;tt intill m&auml;nniskor vi inte k&auml;nner bara f&ouml;r att h&ouml;ra musik som redan finns ett knapptryck bort? Hur kommer det sig att musiken k&auml;nns i magen och p&aring;verkar oss s&aring; starkt och direkt? Forskningen b&ouml;rjar ge n&aring;gra fascinerande svar.</strong><br /><br />Ljuset &auml;r d&auml;mpat. Sorlet i lokalen sjunker undan. N&aring;gon hostar. Musikerna kommer in, appl&aring;derna bryter tystnaden och n&aring;gra sekunders f&ouml;rv&auml;ntan uppst&aring;r. Den f&ouml;rsta tonen. N&aring;gon l&auml;ngst fram ler, n&aring;gon l&auml;ngre bak k&auml;nner hur axlarna sjunker. Innan konserten &auml;r slut har n&aring;gon skrattat h&ouml;gt, n&aring;gon annan torkat en t&aring;r och m&aring;nga kommer att l&auml;mna lokalen med mer energi &auml;n n&auml;r de kom. Det m&auml;rkliga &auml;r att allt detta kan ske utan att ett enda ord yttras.<br /><br /><strong>MER &Auml;N BARA LJUD</strong><br />Musiken talar ett spr&aring;k som verkar g&aring; f&ouml;rbi analysen och rakt in i kroppen. Den beh&ouml;ver inte &ouml;vers&auml;ttas. Den beh&ouml;ver inte f&ouml;rklaras. Den k&auml;nns. Just detta ordl&ouml;sa fenomen har fascinerat forskare under l&aring;ng tid. Neurologer, psykologer och musikforskare har med olika metoder unders&ouml;kt vad som egentligen h&auml;nder n&auml;r vi lyssnar, hur musik kan f&aring; hj&auml;rtat att sl&aring; snabbare och kroppen att r&ouml;ra sig utan medvetna kommandon.<br /><br />Man skulle kunna p&aring;st&aring; att ingen egentligen g&aring;r p&aring; konsert f&ouml;r att lyssna p&aring; musik s&aring; den ofta definieras &ndash; som toner, dvs luft som vibrerar i olika frekvenser och m&ouml;nster. Om det bara handlade om ljud skulle vi sannolikt stanna hemma. D&auml;r finns ofta en bekv&auml;m soffa och utrustning som kan erbjuda mer perfektion &auml;n vilken konsertsal som helst. Vi kan v&auml;lja inspelning, hoppa &ouml;ver l&aring;tar, st&auml;lla in bas och diskant och h&ouml;ja volymen precis som vi vill. &Auml;nd&aring; l&auml;mnar vi soffan f&ouml;r att dela kv&auml;llen med m&aring;nga m&auml;nniskor vi aldrig tidigare har tr&auml;ffat. Det &auml;r egentligen lite &ouml;verraskande: Om bekv&auml;mlighet vore v&aring;rt m&aring;l skulle konsertsalarna st&aring; tomma. Men ju mer forskarna uppt&auml;cker desto tydligare blir en sak: Vi lyssnar inte bara med &ouml;ronen. Vi upplever musik med hela nervsystemet och mycket tyder p&aring; att det aktiveras &auml;nnu mer i livesituationen.<br /><br /><em><font size="2">Artikeln forts&auml;tter nedanf&ouml;r bilden</font></em><br /><br /></div>  <div><div class="wsite-image wsite-image-border-none " style="padding-top:10px;padding-bottom:10px;margin-left:0px;margin-right:0px;text-align:left"> <a> <img src="https://www.kulturkyrkan.se/uploads/4/9/9/4/49941641/trappan-da-rfo-r-a-lskar-vi-livemusik-po-ntinen-foto-carolina-friberg_orig.png" alt="Picture" style="width:auto;max-width:100%" /> </a> <div style="display:block;font-size:90%">Pianisten Roland P&ouml;ntinen djupt koncentrerad under en konsert i Tossene Kulturkyrka. Foto: Carolina Friberg.</div> </div></div>  <div class="wsite-spacer" style="height:50px;"></div>  <div class="paragraph" style="text-align:left;"><strong>HJ&Auml;RNAN S&Ouml;KER M&Ouml;NSTER</strong><br />N&auml;r vi tr&auml;ffas av ljudv&aring;gor b&ouml;rjar hj&auml;rnan omedelbart arbeta. Den f&ouml;rs&ouml;ker f&ouml;rutse vad som ska komma. Den j&auml;mf&ouml;r med tidigare erfarenheter. Den letar efter m&ouml;nster, k&auml;nner igen harmonier och reagerar p&aring; &ouml;verraskningar. Ibland uppfattar vi buller, ibland f&aring;gelkvitter och ibland musik och vi k&auml;nner ofta igen en s&aring;ngares specifika r&ouml;st.<br /><br />Vi uppfattar dock inte automatiskt n&aring;got som musik bara f&ouml;r att n&aring;gon s&auml;ger att det &auml;r det. Vi reagerar v&auml;ldigt olika p&aring; samma vibrationer trots att v&aring;ra nervsystem fungerar p&aring; samma s&auml;tt. Samma stycke musik kan f&aring; en person att le, en annan att gr&aring;ta och en tredje att resa sig upp och dansa.<br /><br /><em><font size="2">Artikeln forts&auml;tter nedanf&ouml;r bilden</font></em><br /><br /></div>  <div><div class="wsite-image wsite-image-border-none " style="padding-top:10px;padding-bottom:10px;margin-left:0px;margin-right:0px;text-align:left"> <a> <img src="https://www.kulturkyrkan.se/uploads/4/9/9/4/49941641/trappan-da-rfo-r-a-lskar-vi-livemusik-barnopera-foto-carolina-friberg_orig.png" alt="Picture" style="width:auto;max-width:100%" /> </a> <div style="display:block;font-size:90%">Dockteateroperan Trollfl&ouml;jten under barnkulturfestivalen MiniGl&ouml;den i Tossene Kulturkyrka 2025. Foto: Carolina Friberg</div> </div></div>  <div class="wsite-spacer" style="height:50px;"></div>  <div class="paragraph" style="text-align:left;"><strong>VARF&Ouml;R TYCKER VI OLIKA?</strong><br />Musikupplevelsen skapas i m&ouml;tet mellan ljudet, v&aring;ra minnen, k&auml;nslor och f&ouml;rv&auml;ntningar och den &auml;r i h&ouml;g grad beroende av vad vi har vant oss vid. Det f&ouml;rklarar varf&ouml;r en del blir lugna av de intrikata indiska skalorna medan andra uppfattar dem som falska och el&auml;ndiga. Vi beh&ouml;ver inte g&aring; &auml;nda till Indien f&ouml;r att se detta fenomen. Vi har alla h&ouml;rt n&aring;gra &auml;ldre personer klaga p&aring; ungdomars "dunka-dunka" och vet n&aring;gon som "inte tycker om opera". Men t&auml;nk om det handlar mindre om analytisk preferens och mer om att deras hj&auml;rnor &auml;nnu inte vant sig vid de indiska skalorna, "dunka-dunka" och opera? T&auml;nk om de bara &auml;r en konsert ifr&aring;n att ha f&aring;tt tillr&auml;ckligt med information f&ouml;r att finna m&ouml;nstren som skapar igenk&auml;nningen som ger den musikaliska kicken!<br /><br /><strong>F&Ouml;RV&Auml;NTAN AKTIVERAR BEL&Ouml;NINGSSYSTEMET</strong><br />&Aring;r 2011 publicerade neuropsykologen <em>Valorie Salimpoor</em> vid McGill University en studie som f&ouml;r&auml;ndrade synen p&aring; musikens p&aring;verkan p&aring; hj&auml;rnan. Med hj&auml;lp av hj&auml;rnavbildning kunde forskarna visa att musik aktiverar hj&auml;rnans bel&ouml;ningssystem och fris&auml;tter dopamin, ett &auml;mne som &auml;r starkt kopplat till motivation, lust och v&auml;lbefinnande. Men den stora &ouml;verraskningen var att dopaminet inte bara frigjordes n&auml;r den efterl&auml;ngtade musikaliska h&ouml;jdpunkten kom. Det b&ouml;rjade redan n&auml;r hj&auml;rnan anade att n&aring;got vackert, starkt eller p&aring; annat s&auml;tt engagerande var p&aring; v&auml;g. Kanske &auml;r det d&auml;rf&ouml;r f&ouml;rv&auml;ntan inf&ouml;r konserten ibland kan k&auml;nnas n&auml;stan lika stark som konserten sj&auml;lv.<br /><br /><strong>GROOVE &ndash; N&Auml;R KROPPEN REAGERAR F&Ouml;RE TANKEN</strong><br />Har du n&aring;gon g&aring;ng m&auml;rkt att foten b&ouml;rjar r&ouml;ra sig utan att du best&auml;mt dig f&ouml;r det? Musikforskarna <em>Maria Witek</em> och <em>Peter Vuust</em> har visat att hj&auml;rnan verkar &auml;lska rytmer som balanserar mellan ordning och &ouml;verraskning. Alltf&ouml;r enkla rytmer blir snabbt ointressanta. Alltf&ouml;r komplicerade blir sv&aring;ra att f&ouml;lja. Men d&auml;remellan finns n&aring;got som musiker l&auml;nge kallat "groove".<br /><br />Det fascinerande &auml;r att groove inte bara uppst&aring;r ur musikens struktur, metrik, puls och rytm. Det skapas ocks&aring; i samspelet mellan musiken och nervsystemet. Medan vi lyssnar f&ouml;rs&ouml;ker hj&auml;rnan hela tiden f&ouml;rutse n&auml;sta puls och n&auml;sta betoning. N&auml;r musiken sedan avviker en aning, precis lagom mycket, blir vi mer engagerade. Hj&auml;rnan vill forts&auml;tta f&ouml;ruts&auml;ga, korrigera och f&ouml;lja rytmen. Kroppen hj&auml;lper till genom att r&ouml;ra sig i takt. Det &auml;r d&auml;rf&ouml;r en riktigt sv&auml;ngig l&aring;t inte bara k&auml;nns i &ouml;ronen. Hela nervsystemet b&ouml;rjar delta. Vi gungar, nickar och stampar takten.<br /><br /><strong>LIVEMUSIK K&Auml;NNS ANNORLUNDA</strong><br />Vad &auml;r det d&aring; som g&ouml;r att m&aring;nga tycker att upplevelsen av musik blir st&ouml;rre n&auml;r den spelas live? Samma l&aring;t kan ju l&aring;ta n&auml;stan identiskt hemma i vardagsrummet. Forskarna trycker p&aring; det of&ouml;ruts&auml;gbara. Att ett framf&ouml;rande aldrig &auml;r det andra likt, att musikerna reagerar p&aring; varandra, p&aring; publiken och akustiken i stunden. Dessa variabler stimulerar hj&auml;rnan s&aring; att den lyssnar mer aktivt. Forskning fr&aring;n University of Zurich visar ocks&aring; att levande musik ofta skapar ett starkare k&auml;nslom&auml;ssigt engagemang &auml;n inspelad musik. N&auml;r vi delar ett rum med musikerna och m&auml;nniskor i publiken blir upplevelsen rikare. Vi ser ansiktsuttryck, r&ouml;relser och samspelet p&aring; scenen. Hj&auml;rnan f&aring;r helt enkelt fler sinnesintryck att bearbeta. Vi tenderar ocks&aring; att vara mer n&auml;rvarande n&auml;r vi befinner oss i samma rum som andra m&auml;nniskor.<br /><br /><strong>N&Auml;R ORDEN F&Ouml;RSVINNER FINNS OFTA S&Aring;NGEN KVAR</strong><br />Kanske blir musikens kraft allra tydligast n&auml;r minnet sviktar. M&aring;nga anh&ouml;riga till personer med demens beskriver samma m&auml;rkliga upplevelse. En m&auml;nniska som har sv&aring;rt att minnas vad som h&auml;nde f&ouml;r en timme sedan kan pl&ouml;tsligt sjunga en s&aring;ng fr&aring;n barndomen, ord f&ouml;r ord. Forskare har kunnat se att musik lagras i flera olika n&auml;tverk i hj&auml;rnan samtidigt. N&auml;r minnen &auml;r kopplade till rytm, melodi, k&auml;nslor och r&ouml;relse kan de ibland finnas kvar l&auml;ngre &auml;n det talade spr&aring;ket.<br /><br />Just nu kan man se detta p&aring; ett gripande s&auml;tt i SVT:s serie <em>Demensk&ouml;ren</em>. D&auml;r f&aring;r vi f&ouml;lja m&auml;nniskor vars minnen l&aring;ngsamt bleknar men d&auml;r s&aring;ngen fortfarande &ouml;ppnar d&ouml;rrar till gl&auml;dje, kontakt och gemenskap. Serien speglar ocks&aring; den forskning som p&aring;g&aring;r. Bland annat har forskare vid Aalborgs universitet visat att personer med demens upplever &ouml;kat v&auml;lbefinnande efter k&ouml;rs&aring;ng och vid Stockholm University Brain Imaging Centre unders&ouml;ks hur regelbunden k&ouml;rs&aring;ng p&aring;verkar hj&auml;rnan och det kognitiva &aring;ldrandet. Musik botar inte demens. Men den kan skapa livsviktig kontakt n&auml;r orden inte l&auml;ngre r&auml;cker. Och den p&aring;minner oss om n&aring;got viktigt: Att m&auml;nniskan &auml;r st&ouml;rre &auml;n sitt minne.<br /><br /><em><font size="2">Artikeln forts&auml;tter nedanf&ouml;r bilden</font></em><br /><br /></div>  <div><div class="wsite-image wsite-image-border-none " style="padding-top:10px;padding-bottom:10px;margin-left:0px;margin-right:0px;text-align:left"> <a> <img src="https://www.kulturkyrkan.se/uploads/4/9/9/4/49941641/trappan-da-rfo-r-a-lskar-vi-livemusik-fullsatt-foto-carolina-friberg_orig.png" alt="Picture" style="width:auto;max-width:100%" /> </a> <div style="display:block;font-size:90%">Janne Schaffer trollbinder en fullsatt sal med ett av sina gitarrsolon. Foto: Carolina Friberg.</div> </div></div>  <div class="wsite-spacer" style="height:50px;"></div>  <div class="paragraph" style="text-align:left;"><strong>N&Auml;R HJ&Auml;RTAN HITTAR SAMMA RYTM</strong><br />&Aring;r 2013 publicerade l&auml;karen och musikforskaren <em>Bj&ouml;rn Vickhoff</em> vid Sahlgrenska akademin en studie som v&auml;ckte stor internationell uppm&auml;rksamhet. Forskarna f&ouml;ljde k&ouml;rs&aring;ngare och uppt&auml;ckte att deras hj&auml;rtrytmer b&ouml;rjade f&ouml;r&auml;ndras p&aring; liknande s&auml;tt n&auml;r de sj&ouml;ng tillsammans. Inte f&ouml;r att hj&auml;rtana slog exakt samtidigt utan d&auml;rf&ouml;r att andningen och musiken skapade en gemensam rytm i kroppen. Musiken organiserade inte bara ljudet. Den p&aring;verkade ocks&aring; k&ouml;rs&aring;ngarnas andning, hj&auml;rtrytm och fysiologi p&aring; ett gemensamt s&auml;tt. Liknande fenomen har ocks&aring; observerats hos publik, d&auml;r lyssnarnas fysiologi och uppm&auml;rksamhet delvis synkroniseras under konserter.<br /><br /><strong>FR&Aring;N JAG TILL VI</strong><br />Idag vet vi att musik, i synnerhet s&aring;ng, &auml;r en av de m&auml;nskliga aktiviteter som tydligast engagerar h&ouml;rsel, r&ouml;relse, k&auml;nslor, minne och socialt samspel simultant. Tidigare forskning fokuserade mest p&aring; ut&ouml;varna men senare forskning har p&aring;visat stora effekter p&aring; oss i publiken, lyssnarna.<br /><br />Kan det vara just detta som g&ouml;r att en konsert k&auml;nns s&aring; mycket st&ouml;rre &auml;n summan av den vibrerande luft vi kallar toner? N&auml;r hundratals m&auml;nniskor h&aring;ller andan samtidigt. N&auml;r det spontana skrattet sprider sig genom salen. N&auml;r appl&aring;den v&auml;xer fram utan att n&aring;gon best&auml;mmer. Det &auml;r sv&aring;rt att m&auml;ta men l&auml;tt att k&auml;nna. Vi blir, f&ouml;r en stund, ett vi.<br /><br /><strong>MER &Auml;N BARA UNDERH&Aring;LLNING</strong><br />Musik l&ouml;ser m&aring;h&auml;nda inte livets alla problem. Den botar kanske inte sjukdomar. Men den p&aring;verkar l&aring;ngt mer &auml;n v&aring;ra &ouml;ron. Den engagerar nervsystemet och aktiverar kroppen.<br /><br />Kanske &auml;r det d&auml;rf&ouml;r vi forts&auml;tter att s&ouml;ka oss till livekonserter. Inte f&ouml;r att vi saknar musik i v&aring;r vardag utan f&ouml;r att vi l&auml;ngtar efter det som inte g&aring;r att streama: Ett andetag, groovet, en appl&aring;d, en blick mellan tv&aring; m&auml;nniskor, ett &ouml;gonblick d&aring; hundratals m&auml;nniskor synkroniseras av samma rytm, samma groove. Det &auml;r d&auml;r, i m&ouml;tet mellan musiken och m&auml;nniskorna som livemusiken blir n&aring;got mer &auml;n bara ljud, mer &auml;n bara underh&aring;llning. Den blir ett minne. En k&auml;nsla. Ett s&auml;tt att b&auml;ra sorg. Ett &ouml;kat v&auml;lbefinnande. Ett s&auml;tt att hitta tillbaka till varandra i ett samh&auml;lle d&auml;r vi lever v&aring;ra liv allt mer f&ouml;r oss sj&auml;lva. Och ibland hj&auml;lper den m&auml;nniskor att hitta tillbaka till nuet &auml;ven n&auml;r orden inte l&auml;ngre g&ouml;r det.<br /><br /><strong>MUSIK &ndash; M&Auml;NNISKANS GEMENSAMMA SPR&Aring;K</strong><br />Musiken har f&ouml;ljt oss genom hela m&auml;nsklighetens historia. Man har inte funnit n&aring;gon enda civilisation som existerat utan konst och musik. L&aring;ngt innan vi kunde skriva ber&auml;ttade vi med rytm. L&aring;ngt innan vi kunde f&ouml;rklara k&auml;nslor sj&ouml;ng vi dem. Musiken &auml;r p&aring; m&aring;nga s&auml;tt ett eget spr&aring;k som talar direkt till den m&auml;nskliga erfarenheten. Vi har alla tillg&aring;ng till det spr&aring;ket. Vi beh&ouml;ver inte veta n&aring;got om upphovspersonerna eller musikteorin f&ouml;r att f&ouml;rst&aring; musikens spr&aring;k. Den existerar i v&aring;ra kroppar. D&auml;rf&ouml;r forts&auml;tter vi att g&aring; p&aring; konserter.<br /><br /></div>  <div class="wsite-youtube" style="margin-bottom:10px;margin-top:10px;"><div class="wsite-youtube-wrapper wsite-youtube-size-auto wsite-youtube-align-left"> <div class="wsite-youtube-container">  <iframe src="//www.youtube.com/embed/gWH85bMpH48?wmode=opaque" frameborder="0" allowfullscreen></iframe> </div> </div></div>  <div class="wsite-spacer" style="height:50px;"></div>  <div class="paragraph" style="text-align:left;"><em><strong>K&auml;llor</strong><br />Denna artikel bygger p&aring; aktuell forskning och vetenskapliga publikationer. H&auml;r &auml;r ett urval av de viktigaste k&auml;llorna:</em><br /><br /><ul><li>Salimpoor, V. N. et al. <em>Nature Neuroscience</em> (2011).</li><li>Vickhoff, B. et al. <em>Frontiers in Psychology</em> (2013).</li><li>Witek, M. A. G. och Vuust, P. &ndash; forskning om groove och rytmperception.</li><li>University of Zurich (2024) &ndash; forskning om levande musik och emotionella reaktioner.</li><li>Ridder, H. M. et al. (Aalborgs universitet) &ndash; k&ouml;rs&aring;ng och demens.</li><li>Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC) &ndash; forskning om k&ouml;rs&aring;ng och hj&auml;rnans &aring;ldrande.</li><li>SVT Play: <em>Demensk&ouml;ren</em>.</li></ul></div>  <div><div style="height: 20px; overflow: hidden; width: 100%;"></div> <hr class="styled-hr" style="width:100%;"></hr> <div style="height: 20px; overflow: hidden; width: 100%;"></div></div>  <div class="paragraph" style="text-align:left;"><em><u><strong>Om skribenten</strong></u><br /><br /><strong>Carolina Friberg</strong><br />Sopran, producent, konsertarrang&ouml;r och grundare av Tossene Kulturkyrka. Hon har varit professionellt verksam inom musik i &ouml;ver 35 &aring;r och &auml;r klassiskt utbildad s&aring;ngerska och s&aring;ngpedagog med f&ouml;rdjupning inom s&aring;ngr&ouml;stens anatomi, fysiologi och neurologi.</em></div>]]></content:encoded></item><item><title><![CDATA[Fokus Skallsjö Sommarorkester:  Allvaret med att ha roligt]]></title><link><![CDATA[https://www.kulturkyrkan.se/trappan/fokus-skallsjo-sommarorkester-allvaret-med-att-ha-roligt]]></link><comments><![CDATA[https://www.kulturkyrkan.se/trappan/fokus-skallsjo-sommarorkester-allvaret-med-att-ha-roligt#comments]]></comments><pubDate>Sat, 18 Jul 2026 17:30:00 GMT</pubDate><category><![CDATA[Artistportr&auml;tt]]></category><guid isPermaLink="false">https://www.kulturkyrkan.se/trappan/fokus-skallsjo-sommarorkester-allvaret-med-att-ha-roligt</guid><description><![CDATA[    Foto: Adrian Eriksson   Allvaret med att ha roligt  Av Carolina Friberg  Det finns ensembler som f&ouml;rs&ouml;ker g&ouml;ra klassisk musik mer tillg&auml;nglig genom att tala om den p&aring; ett enklare s&auml;tt. Och s&aring; finns Skallsj&ouml; Sommarorkester som tycks ha valt en annan v&auml;g &ndash; att spela som om musiken redan existerade i och tillh&ouml;rde alla.De kallar sig sj&auml;lva &rdquo;v&auml;rldens o-mossigaste orkester&rdquo;. Det hade kunnat vara en reklamslogan men i  [...] ]]></description><content:encoded><![CDATA[<div><div class="wsite-image wsite-image-border-none " style="padding-top:10px;padding-bottom:10px;margin-left:0px;margin-right:0px;text-align:left"> <a> <img src="https://www.kulturkyrkan.se/uploads/4/9/9/4/49941641/img-3928_orig.jpg" alt="Picture" style="width:auto;max-width:100%" /> </a> <div style="display:block;font-size:90%">Foto: Adrian Eriksson</div> </div></div>  <h2 class="wsite-content-title" style="text-align:left;"><font size="7">Allvaret med att ha roligt</font><br /></h2>  <div class="paragraph"><em>Av Carolina Friberg</em><br></div>  <div class="paragraph" style="text-align:left;"><strong>Det finns ensembler som f&ouml;rs&ouml;ker g&ouml;ra klassisk musik mer tillg&auml;nglig genom att tala om den p&aring; ett enklare s&auml;tt. Och s&aring; finns Skallsj&ouml; Sommarorkester som tycks ha valt en annan v&auml;g &ndash; att spela som om musiken redan existerade i och tillh&ouml;rde alla.</strong><br /><br />De kallar sig sj&auml;lva &rdquo;v&auml;rldens o-mossigaste orkester&rdquo;. Det hade kunnat vara en reklamslogan men i deras fall fungerar det snarare som en programf&ouml;rklaring. Skallsj&ouml; Sommarorkester f&ouml;ddes ur en mycket konkret l&auml;ngtan: Unga musiker som ville spela tillsammans, v&auml;lja den repertoar som kittlade dem mest och skapa konsertupplevelser p&aring; sina egna villkor.&nbsp;<br /><br />Orkestern grundades i Skallsj&ouml; 2013 av Carl Vallin och Gustav Wetterbrandt, d&aring; 17 respektive 16 &aring;r gamla. Det som b&ouml;rjade som ett sommarprojekt har sedan dess vuxit till en professionell ensemble med egna turn&eacute;er, festivalprojekt, internationella bes&ouml;k, musikvideor, skivinspelning och ett tydligt konstn&auml;rligt sj&auml;lvf&ouml;rtroende.<br /><br /><strong>EN ANNAN SORTS KLASSISK KONSERT</strong><br />Det &auml;r l&auml;tt att beskriva Skallsj&ouml; Sommarorkester med ord som ungdomlig energi och spelgl&auml;dje. Men det intressanta &auml;r det som uppst&aring;r i m&ouml;tet mellan den avsp&auml;nda inst&auml;llningen till allt runtomkring och den h&ouml;ga musikaliska precisionen.<br /><br />Orkestern spelar utan dirigent och arbetar med ett kammarmusikaliskt ideal &auml;ven i st&ouml;rre format. Det betyder att varje musiker b&auml;r ansvar f&ouml;r helheten, f&ouml;r lyssnandet, tajmingen, riktningen och den gemensamma pulsen. Resultatet blir en konsertform d&auml;r musiken inte k&auml;nns placerad p&aring; piedestal utan uppst&aring;r i direktkontakt mellan musikerna och publiken.<br /><br /><em><font size="2">Artikeln forts&auml;tter nedanf&ouml;r bilden</font></em><br /><br /></div>  <div><div class="wsite-image wsite-image-border-none " style="padding-top:10px;padding-bottom:10px;margin-left:0px;margin-right:0px;text-align:left"> <a> <img src="https://www.kulturkyrkan.se/uploads/4/9/9/4/49941641/sso-24-skallsjo-kyrka-35_orig.jpg" alt="Picture" style="width:auto;max-width:100%" /> </a> <div style="display:block;font-size:90%">Violinisten och konstn&auml;rlige ledaren Carl Vallin. Foto: Adrian Eriksson</div> </div></div>  <div class="wsite-spacer" style="height:50px;"></div>  <div class="paragraph" style="text-align:left;">I centrum finns violinisten och konstn&auml;rlige ledaren Carl Vallin, i dag alternerande 1:e konsertm&auml;stare i Kungliga Hovkapellet.<br />&ndash; Jag vill inspirera hellre &auml;n att domdera i min roll som ledare, s&auml;ger Carl. Ledarskap handlar mindre om auktoritet och mer om riktning, tillit och musikalisk n&auml;rvaro.&nbsp;<br /><br />Det s&auml;ger mycket om orkesterns s&auml;tt att m&ouml;ta musiken, varandra, rummet och publiken. Hur de medvetet och aktivt &ouml;ppnar ett rum d&auml;r musikerna kan ta ansvar, riskera n&aring;got, ge uttryck f&ouml;r sin individualitet och samtidigt skapa ett gemensamt uttryck. En konsert d&auml;r publiken blir inbjuden att vara med, mitt i d&auml;r det h&auml;nder, n&auml;r det h&auml;nder. Och samtidigt ha v&auml;ldigt roligt!<br /><br /><strong>L&Auml;TTHET UTAN L&Auml;TTVIKTIGHET</strong><br />Skallsj&ouml; Sommarorkester g&ouml;r inte klassisk musik mindre seri&ouml;s. De g&ouml;r tr&ouml;skeln l&auml;gre till det som redan finns i musiken: rytmen, v&auml;rmen, dramatiken, humorn och sp&auml;nningen.&nbsp;<br /><br />&ndash; Det &auml;r bara att komma p&aring; v&aring;ra konserter. Ta med ett gott hum&ouml;r och ett &ouml;ppet sinne, s&auml;ger orkesterns producent och kontrabasist Sverker Rundqvist, somnar du s&aring; &auml;r det v&aring;rt fel.<br /><br />Det &auml;r roligt, men ocks&aring; avsl&ouml;jande. De placerar ansvaret d&auml;r det h&ouml;r hemma &ndash; hos musikerna. Publiken beh&ouml;ver inte kunna n&aring;got i f&ouml;rv&auml;g. Den beh&ouml;ver bara vara d&auml;r.<br /><br />Musikskribenten Bo Borg har f&aring;ngat samma sak n&auml;r han beskrivit orkesterns avsp&auml;nda tilltal och hur han g&aring;ng p&aring; g&aring;ng l&auml;mnat deras konserter &rdquo;n&ouml;jd och upplyft&rdquo;. Just den balansen &auml;r ovanlig: kunnigt men inte slutet, lekfullt men inte l&auml;ttviktigt, ambiti&ouml;st men inte stelt.<br /><br /><strong>FR&Aring;N CORELLI TILL T&Uuml;&Uuml;R</strong><br />Till Tossene kommer Skallsj&ouml; Sommarorkester med programmet <em>&rdquo;Vi hade i alla fall T&uuml;&uuml;r med v&auml;dret!&rdquo;</em> &ndash; en titel som s&auml;ger en del om deras tonl&auml;ge.<br /><br />Programmet rymmer musik av Arcangelo Corelli, Johannes Brahms, Igor Stravinskij, Reena Esmail och Erkki-Sven T&uuml;&uuml;r. Det &auml;r en b&aring;ge som sp&auml;nner fr&aring;n barockens klarhet till romantikens rika str&aring;kklang, fr&aring;n Stravinskijs rytmiska sk&auml;rpa till nutida klangv&auml;rldar och musikaliska illusioner.<br /><br />Att placera dessa tons&auml;ttare i samma program &auml;r typiskt Skallsj&ouml;. Repertoaren behandlas inte som ett museum d&auml;r varje epok f&aring;r sin egen monter. I st&auml;llet uppst&aring;r en r&ouml;relse mellan stilar, temperament och tidslager. Corellis transparens kan spegla sig i Stravinskijs nerv. Brahms v&auml;rme kan f&aring; ny relief bredvid T&uuml;&uuml;rs mer skimrande och g&aring;tfulla musikaliska landskap.<br /><br /><strong>EN TV&Aring;V&Auml;GSKOMMUNIKATION</strong><br />&ndash; Vi vill skapa en tv&aring;v&auml;gskommunikation i konsertsituationen, s&auml;ger Carl Vallin.&nbsp;<br /><br />Det &auml;r kanske d&auml;r nyckeln finns. Skallsj&ouml; Sommarorkester spelar inte ovanifr&aring;n och ner. De spelar mot publiken, med publiken, ibland n&auml;stan mitt ibland publiken. Det g&ouml;r inte musiken mindre angel&auml;gen. Snarare tv&auml;rtom. N&auml;r r&auml;dslan f&ouml;r att g&ouml;ra fel f&ouml;rsvinner kan allvaret tr&auml;da fram tydligare.<br /><br />Skallsj&ouml; Sommarorkester &auml;r en ensemble som vuxit ur v&auml;nskap, nyfikenhet och sommarlov men som i dag b&auml;rs av professionella musiker med erfarenhet fr&aring;n musikh&ouml;gskolor, orkestrar och scener l&aring;ngt utanf&ouml;r Skallsj&ouml;. De har vuxit men verkar fortfarande vakta den ursprungliga impulsen att spela musik de sj&auml;lva brinner f&ouml;r, och att l&aring;ta publiken k&auml;nna sig inbjuden p&aring; riktigt.<br /><br />S&aring; kanske &auml;r &ldquo;v&auml;rldens o-mossigaste orkester&rdquo; inte fr&auml;mst ett sk&auml;mt. Kanske &auml;r det ett s&auml;tt att s&auml;ga kom som du &auml;r, lyssna med &ouml;ppna &ouml;ron, och lita p&aring; att den klassiska musiken klarar sig utan traditionella konventioner. Den beh&ouml;ver inte ens frack och svart l&aring;ngkl&auml;nning.<br /><br />Den 21 juli kommer Skallsj&ouml; Sommarorkester till Tossene Kulturkyrka. Det enda som egentligen kr&auml;vs &auml;r en biljett och ett &ouml;ppet sinne. Resten tar musiken &ndash; och musikerna &ndash; hand om.</div>  <div class="wsite-spacer" style="height:50px;"></div>  <div style="text-align:left;"><div style="height: 10px; overflow: hidden;"></div> <a class="wsite-button wsite-button-small wsite-button-normal" href="https://www.kulturkyrkan.se/biljetter.html" target="_blank"> <span class="wsite-button-inner">BILJETTER</span> </a> <div style="height: 10px; overflow: hidden;"></div></div>  <div class="wsite-spacer" style="height:50px;"></div>  <div class="wsite-youtube" style="margin-bottom:10px;margin-top:10px;"><div class="wsite-youtube-wrapper wsite-youtube-size-auto wsite-youtube-align-center"> <div class="wsite-youtube-container">  <iframe src="//www.youtube.com/embed/GtJs2vo4ivA?wmode=opaque" frameborder="0" allowfullscreen></iframe> </div> </div></div>  <div><div style="height: 20px; overflow: hidden; width: 100%;"></div> <hr class="styled-hr" style="width:100%;"></hr> <div style="height: 20px; overflow: hidden; width: 100%;"></div></div>  <div class="paragraph" style="text-align:left;"><em><u><strong>Om skribenten</strong></u><br /><br /><strong>Carolina Friberg</strong><br />Sopran, producent, konsertarrang&ouml;r och grundare av Tossene Kulturkyrka. Hon har varit professionellt verksam inom musik i &ouml;ver 35 &aring;r och &auml;r klassiskt utbildad s&aring;ngerska och s&aring;ngpedagog med f&ouml;rdjupning inom s&aring;ngr&ouml;stens anatomi, fysiologi och neurologi.</em><br></div>]]></content:encoded></item></channel></rss>